Historia

Matvik har i alla tider varit fastlandshamnen för skärgården. Många är de öbor som promenerat mellan Matvik och kyrkan i Hällaryd, inte minst alla ungdomar som läste till konfirmation. I gamla tider låg här endast en gård, Matviksgården.

I Blekinge Museums rapport från 2007 läser vi att det ”finns uppgifter om nu försvunna fornlämningar och fynd, bla en stenålderboplats i Matvik, funna flintredskap i Vettekulla, en silverskatt (tyvärr försvunnen) i Matvik tillika ett gravfält från järnålder vid Trensumåns utlopp”.

På 1630-talet födde Kerstin Gammalsdotter en son vid namn Hans Olufsen. Hans far var Oluff Hansen, och de bodde i Matvik.
Hans Olufsen förlorade under kriget mellan Danmark och Sverige i slutet av 1670-talet allt sitt jordegods och all sin egendom i Blekinge för sin trohet till den danske kungen Christian V.
Vid flykten från det som nu blivit Sverige tog Hans Olufsen sin födelsebys namn, Madvig, som efternamn. Byns namn blev senare ändrat av svenskarna till Matvik. Gården som Hans Olufsen bodde på var den största i byn och hette Madvigsgaard. Det heter den fortfarande, även om stavningen också där har ändrats, till Matviksgård.
Hans Olufsen Madvig flydde kring 1677 till Bornholm där han blev stamfader till den i Danmark kända släkten Madvig. Han fick 1681-03-09 befattning som ”kongelig skovrider” på Bornholm.

De första lotsarna dök upp 1717och var inhysta hos Matviks skattebönder fram till 1770 då bönderna tvingade bort dem eftersom att de inte fick någon ersättning. Lotsarna flyttade då ut till Mjöö och Bockö, vilket fick pastorn i Hällaryd att protestera då öarna tillhöde prästgården. Kronan bestred pastorns uppgifter och anslog öarna till boningsplats för lotsarna. Den 16 maj 1827 bestämde kungen att det skulle vara två mästerlotsar, tre sekundlotsar och två lotsdrängar stationerade i Matvik och Tärnö, och så småningom drogs man in lotsplatsen i Matvik och kvar blev den på Tärnö

Under 1800-talet fanns en liten affär som drevs av ”Holma-mannen”. Affären låg där telefonkiosken stod en gång i teiden, men flyttades senare till en plats där järnvägen korsade vägen mot Hällaryd. Ännu senare flyttades den längre norrut längs med vägen, ungefär där fryshuset fanns. Affären kallades för ”Lusasken”.

Under perioden april-oktober år 1884 fanns en poststation i Matvik, som inrättades när postverket tecknade kontrakt med Listerkustens Ångbåtsaktiebolag om ”postföring mellan Sölvesborg och Karlskrona” och en poststation inrättades vid ångbåtens tilläggningsplats med ångbåtskommissionären som föreståndare.

Stenindustrin
Stenhuggeriet kom igång 1889. En 4 km lång smalspårig järnväg ledde från stenbrotten uppe i skogen ner till Matviks hamn, där skutor och ångbåtar lastade ända fram till slutet av 1940-talet. Under stenindustrins storhetstid på 1920-talet fanns här runt 300 anställda. Man kan fortfarande se spår av stenindustrin, både längs med vägen mot Hällaryd strax norr om Matvik men framförallt inne i skogen. Den gamla järnvägen går att hitta även om räls och slipers är borta, och var man än går i skogen i flera kilometers radie hittar man högar med sprängsten. Det gamla stenbrottet närmast Matvik fungerar idag som badplats under sommaren.

Fotograf: Okänd. Hämtad från Järnvägsmuseet.
Delar av det övergivna stenbrottet sommaren 2020.

Flygpoststationen
I Matvik fanns ett par månader under sommaren 1925 en landningsbana för nattflygposten mellan Berlin och Stockholm. Flygplanen kunde inte ta sig hela sträckan utan mellanlandning, och man experimenterade med var sjöflygplanen skulle landa. Valet stod mellan Matvik, Kalmar eller Malmö. Det tyska företaget valde till en början Matvik för sina flygplan av typen Junkers A20 med motiveringen att det här var mindre dimma än Kalmar och mindre båttrafik än Malmö.
När ett flygplan kom in för landning i mörkret tändes en stor strålkastare som lyste upp i himlen utanför, och fem lysbojar tändes för att hjälpa piloten landa i Bokösund. Bojarna som markerade landningsbanan justerades beroende på vindriktningen vid tillfället. Många ville se premiärlandningen, och cyklade ut till Matvik där vägen slutade och gick den sista biten genom skogen ner till flygstationen. Vid 20 tiden den 19:e maj 1925 lyfte det första flygplanet från Lindarängen utanför Stockholm med kursen mot Karlshamn, och vid 23-tiden fick markpersonalen i Matvik ögonkontakt med flygplanet och både landningen och den senare starten gick utan problem. Hundratals personer ska ha trängts i skogen för att uppleva skådespelet, och de som var där vittnade om att det var väldigt mycket folk i skogen.

En Junkers A20 som tillfälligt lånades ut till ”AB Flygindustri at Limhamn” där en kulspruta monterades för militär användning.

Då det var en internationell flygning krävdes även en flygtullplats i Matvik, som stod klar i mitten av april månad. Dessutom uppfördes samtidigt en stationsbyggnad på Sandslätt. Det var mest tyskar som arbetade i stationen, men där fanns åtminstone en pilot från Ronneby och en svensk tullare. En del piloter och mekaniker hyrde in sig i möblerade rum hos de boende i trakten, vilket gav lite välbehövliga extrainkomster. Den mest kända piloten måste ha varit Hermann Göring, som flög några av de dagliga turerna den sommaren. Ida Svensson, 15 år från Matvik, arbetade som uppasserska åt flygarna i stationsbyggnaden, där hon bäddade, städade, hämtade vatten och putsade skor. Hennes fostermor lagade mat åt flygarna och Ida tvingades gå hela vägen till handlaren, då hon varken hade cykel eller kärra. ”Det var fruktansvärt jobbigt men roligt. Tänk vad vi skrattade.” berättade Ida. I en skogsdunge byggde Göring och hans kamrater en jordkällare (ölkällare) för att kyla de drycker de behövde medan de fördrev tiden mellan arbetspassen. Denna ölkällare står kvar även om taket ska ha rasat in. Det berättas att Göring, som även var uppvisningspilot, ibland gjorde lite avancerade övningar när han lämnade Matvik. John Olsson berättar också att ett flygplan havererade utanför Mjöö, och fick bogseras tillbaks till stranden med bruten vinge.
Sanningshalten i att Hermann Göring landat här som pilot kan man kanske ifrågasätta, när man läser att han den 6 augusti 1925 blev tvångsintagen på Aspuddens sjukhem för att få ordning på hans morfinberoende, som han fick efter behandling av en skottskada vid Ölhallskuppen i München den 8 november 1923. Klart är i alla fall att han blev chef över Hitlers flygvapen ”Luftwaffe” år 1935, och sedan vet vi ju resten.
Matviks tid som flygpoststation var dock ett kortvarigt arrangemang då flygen snart istället mellanlandade i Limhamn. Sista planet lämnade Matvik den 6 augusti, och direkt därefter monterades utrustningen ner för att transporteras till Limhamn.

Fiskaffären, rökeriet och kioskerna
Det startades en fiskaffär år 1943 där skärgårdens fiskare lämnade sina fångster, som distribuerades vidare i bil och järnväg till handlare i landet. Det fanns också ett rökeri på den plats där kiosken stod tidigare. Denna drev av av Eskil o Ingegärd Olsson, och flyttade senare in till Vägga där fastigheten tills nyligen var skyltad med Trensums Fisk. Den gamla byggnaden i Matvik revs i mitten av 1960 talet, och betongplattan fanns kvar som minne tills sent 2010-tal.
Det är fullt möjligt att fiskaffären och rökeriet är samma verksamhet.

Det byggdes en kiosk ungefär där fiskrökeriet tidigare stod, som drevs av familjen Mikael Holgersson. Här fanns ett bra sortiment med basvaror för skärgårdsbefolkningen, som tex mejeriprodukter, dagstidningar, nybakta frallor etc. Den såldes efter ett antal år till Björn Rimér som vidareutvecklade den genom att utöka kioskens storlek. Tyvärr fick Björn inte det tillfälliga bygglovet förlängt om han inte höjde kiosken för att matcha kommunens nya översvämningspolicy, och den fick istället till slut rivas. Detta måste anses märkligt eftersom man nu ändrat sig och beviljar nybyggnation direkt på mark, både i Matvik och andra ställen.

Sommaren 2017 öppnade den nuvarande flytande kiosken, Hamnpaviljongen, och vi kan äntligen köpa glass igen i Matvik.



Källor och referenser:
http://tyrbo.com/slaktdata/p3740cff8.html
https://www.svd.se/goring-mordhotade-skoterskorna-pa-psykhemmet
http://www.rockelstad.se/historia/rockelstad-hermann-goring
http://80.78.212.10/pdf/12_matvik_vettekulla.pdf
Hällaryds socken, av Hällaryd-Åryds PRO